Ila och jag åkte iväg efter lunch. Första stoppet var tinnerö där vi gick en timmas promenad. Sedan åkte vi vidare mot LBK. Började med ett lydnadspass, tränade på linförigheten på samma sätt som igår på träningen. Gick riktigt bra :)

Efter en liten paus gick vi över till agilitybanan. Ila fick ligga still medan jag flyttade hinder och försökte komma på vad vi skulle träna på. Jag måste verkligen bli bättre på att planera övningar på förhand!

Nu fick det bli samma slalomövning som sist och så en framförbytesövning. Tror att jag har kört den övningen på kurs någon gång, men jag kan ha lyckats modifiera den lite för jag hade svårt att komma ihåg exakt hur hindrena skulle stå..

Har gjort några oerhört vackra bilder på övningarna ;)

Framförbytena gick väldigt bra. Jag börjar få in snitsen ;)

Ila var på hugget och hoppade superfint. Lite onödigt stora svängar ibland, där får jag bli bättre i handlingen. Skulle också önska att hon jobbade mer självständigt, öva mer på det!

Slalomövningen var svår. Rakt fram går det bra men sen blir det trixit. Från klockan 3 (blir det väl?) går ingången bra men sedan hoppar hon gärna över pinne två om jag inte handlar henne väldigt tydligt även inne i slalomen.

Från klockan 9 gick ingången bra om jag placerade mig så att hon var tvungen att runda mig för att komma till slalomen, då gick hon in rätt men även här hoppade hon gärna över någon pinne i början. Men vi fick till det bra några gånger!

Är väldigt nöjd med Ila. Det var varmt och svettigt men vi kämpade på.

Jag borde dock köpa mig ett par fotbollsskor, lyckades halka flera gånger trots att det inte ens var blött i gräset ;)

Idag på förmiddagen var jag och Ila på lydnadsträning för Anders Svensson. Fokus var såklart position i fritt följ.

Vi började med att prata lite om varför det här problemet har uppstått. Förmodligen beror det på att jag har skapat en jättehög förväntning framåt genom att ofta belöna med leksak som jag kastat just framåt.

Anders avrådde mig från att försöka vända förväntningen, likt jag gjort nu i veckan. Han sa att det kan resultera i omvänt problem och försämrad attityd. 

Istället uppmuntrade han oss att förenkla övningarna, så att det inte "kan" bli fel, att alltid belöna hos mig och att göra mycket vänstersvängar.

Så vi ägnade timman åt att gå samt springa åt vänster (vändning, ett steg fram, vändning, ett steg fram, vändning osv) samt att göra helt om (några steg framåt, helt om, några steg framåt, helt om osv).

Vi var på korpvallen och tränade, och eftersom folk spelar fotboll där så finns det ju jättebehändiga linjer i gräset. Utmärkt hjälpmedel när man vill få till riktigt bra vändningar helt om. 

Det gick jättebra! Genom att hela tiden göra vändningar fick vi bort den överdrivna förväntan framåt och vändningarna "tvingar" ju också in henne på rätt position eftersom hon hela tiden måste hålla sig innanför mig.

Vi putsade massor på mitt eget beteende i helt om. Lugnt, tydligt och utan extra tramp ska det vara!

Och tänk - när matte gör rätt så blir det ju riktigt bra ;)

Nu ska jag fortsätta med vändningar och efterhand utöka antal steg jag tar rakt fram. Så småningom även lägga in högersvängar när jag känner att vi är redo.

Anders talar alltid om hur viktigt det är att jag ser till att hunden lyckas, och det ska jag verkligen ta med mig.

Mot slutet gjorde vi några lägganden. Det gick riktigt bra, tills en fiskmås bestämde sig för att landa på planen. Ila blev jättestörd och hade riktigt svårt att koncentrera sig. Men fiskmåsen, ja han satt kvar och såg allmänt dryg ut ;)

Ila och jag har huset för oss själva ikväll. Erik och Camaro är hemma hos Eriks mamma för att fixa några saker. Vi passar på att ha det riktigt mysigt, och så försöker jag skriva så mycket jag bara kan på min tenta.

Vi var nyss ute på promenad och lydnadsträning. Regnade bara lite när vi gick iväg  men under lydnadsträningen ökade det på så mycket att till och med Ila tyckte det blev jobbigt ;)

Det blev alltså ett kort pass, men vad gör det när man får en så fin känsla!?

Som vanligt i dessa tider fokus på position. Det går bättre och bättre och idag tyckte jag verkligen att hon gjorde framsteg. Ett fåtal gånger avbröt vi och började om då hon gled iväg framåt, annars blev det många korta små sekvenser med jättebra position (tror jag iallafall, har märkt att det är svårt att se själv).

Imorgon ska vi på privatlektion för Anders Svensson, får se vad han säger om saken ;)

Ska bli kul iallafall!

ÄNTLIGEN har vi kört igång med agilityn igen! Woho!

Var på klubben idag på förmiddagen och tränade lite med både Ila och Camaro. Med Ila blev det några framförbytesövningar samt slalomövningar, och med Camaro körde vi mest enkla övningar typ rakt fram bara för att hon tycker det är kul ;)

Framförbyten med Ila gick bra. Jag råkade snurra till det några gånger men Ila fixar såklart övningen galant ändå. Fina duktiga tjejen! Hon var sååå lycklig över att få köra igen.

Tränade slalom först rakt fram, hinder - slalom - hinder. Märkte att hon gick ur slalomen för tidigt om jag inte var på henne med kommando för att uppmuntra henne till att fortsätta. Men sålänge jag var med så gick det toppen.

Sen körde vi ingång från höger (tror jag det blir, alltså på samma sida som hon ska gå in i slalomen). Det var lite svårare, hon tog ingången korrekt men hoppade sedan över en pinne. Med lite tydligare handling från min sida fick vi dock ordning på det också!

Camaro var på hugget. Det var fullt ös som gällde. Dock som vanligt, mest på hennes egna villkor. För det är ju mycket roligare att själv bestämma vilka hinder som ska hoppas ;)

Finaste tjejerna fick agera fotomodeller idag när vi skulle ut på promenad. Här kommer några av bilderna:

Ila och jag har varit på klubben ikväll för träning. Vi började med att stanna till i Tinnerö på vägen dit för en liten löspromenad. Dagen har annars varit lugn för hundarna så jag tänkte att det var bäst att börja med att få ur sig lite energi.

Sen åkte vi till klubben. Tog en kort promenad även där och gick sedan ut på plan. Han köra ett kort pass linförighet innan det var skottträning. Ila och jag gick ut i skogen den här gången också.

Efter skotten gick vi ut på plan igen och körde ett lite längre pass där fokus främst låg på position i linförighet. Tränade även lite på ställande, läggande, platsliggning och inkallning.

Det var lite annat folk och hundar på planen vilket var jättebra, hon behöver träna på att fokusera på mig oavsett störning. Just hundar är annars något som hon tycker är svårt, jag tror det beror på att hon är lite osäker av sig i möten med okända hundar.

Hur som, hon skötte sig jättebra. Blev några missar i början men ganska snabbt så var koncentrationen tillbaka.

Linförigheten går bra. Jag gör så att jag tränar med klicker och godis i vänsterhanden. Har godiset i handen som hänger rakt ner vid sidan, och när jag klickar få Ila själv söka sig bakåt för att komma åt godisen. Jag tycket att det funkar bra. Hon glider fortfarande fram om jag inte påminner henne men jag upplever att hon börjar förstå att jag vill ha henne längre bak.

Det jag är allra mest nöjd över idag var att hon var så lugn i alla hundmöten och att hon nästan inte skällde alls. Jag är övertygad om att det hänger ihop med att vi har ökat den fysiska motionen. Bra känsla iallafall =)

Idag har vi varit i Hamra och badat igen. Denna gången tog vi cykeln ner så det blev ett ordentligt motionspass. 

Det är alltid spännande att gå eller cykla på den vägen. Halvvägs till Hamra ligger en gård som heter Hageby, deras kor brukar vara ute på rymmen och det har hänt flera gånger att man blivit "jagad" av en busig kossa när man kört förbi.

Idag var det två lite äldre kalvar som var ute på äventyr. När vi passerade första gången vart de lite rädda och sprang in i hagen igen men på tillbakavägen var de ute igen oc stod i betade i någons trädgård ;)

När man pratar om Hageby så är faktiskt gräset grönare på andra sidan, jag förstår att korna vill bort från den där lervällingen..

Det blev också ett hundmöte. Första gången när vi cyklade (om man inte räknar den elaka schäfern som orsakade hennes skada). Jag kunde ju knappast mata på med godis på samma sätt som jag brukar göra när vi går, så såg helt enkelt till att trampa gärnet framåt så att hon inte hade tid att bekymra sig om hundarna :P

När vi kom hem så trodde jag att Camaro hade rymt. Erik klippte gräset och hade inte sett henne på ett tag, så jag letade efter henne i omgivningarna. Senare hittade jag henne dock utsträckt i sängen ;)

Vi har fokus på fotgående nu. Jag märkte ju på träningstävlingen att hon hamnade alldeles för långt fram när hon blev lite upphetsad, och har bestämt mig för att jag måste lägga ner mycket träning så att hon faktiskt vet vart hon ska gå.

Körde ett pass tidigare idag där vi bara tränade fotgående i korta episoder, ett eller några få steg i taget. Försöker belöna upp den korrekta positionen, så det blir korta moment och massor med lek.

Är ju dock ingen lydnadsexpert så lite tips och råd är alltid välkommet!

Vilket påminner mig om att jag ska maila Anders och boka in en privat träning.. =)

Sakta men säkert så håller vi på att öka den fysiska belastningen för Ila. Vi fick ju order från veterinären om att ta det riktigt lugnt vid igångsättningen för att undvika att en eventuell ligamentskada skulle gå upp igen. Vi har nyligen börjat ta ut henne på långa promenader och hon har också fått simma. Är lika glad varje dag när jag ser att hon håller sig ohalt trots ökning!

Jag är extra noga med att tänka på passivitet nu när vi kommer igång. Det är så lätt hänt att man kör för fullt eftersom det är kul att vara igång, lätt hänt att glömma att man fortfarande behöver ta det lugnt ibland.

Vi tar mycket pauser, både från mental och fysisk träning. Det blir alltid en eller flera ordentliga pauser när vi tränar lydnad (beroende på hur länge vi tränar) och ibland sätter jag mig på en stubbe i skogen och pausar även på promenaderna.

Speciellt viktigt märker jag att det är vid aktiviteter där hon riktigt går igång, som till exempel när hon får apportera i vattnet. Hon skulle nog simma efter den där flytleksaken tills hon stupade om hon fick välja själv, så det känns viktigt att se till att hon varvar ner då och då. 

Häromdagen promenerade vi ner till Hamra, ett ställe vid vattnet ungefär en halvmil från vårt hus. Sedan simmade Ila en stund efter apporten jag kastade. Vi tog två korta pauser under tiden och sen en kortare paus när vi börjat gå hemåt. Eftersom vattnet är kallt är det ju också viktigt att hon håller sig varm så det gäller att hitta en balans mellan rörelse och passivitet. Efter kanske 15-20 minuter har hon torkat upp en del så då satte vi oss i skogen och tog en ordentlig paus, det var välbehövligt.

Sen kunde vi promenera hemåt betydligt lugnare, utan stress.

Jag velade fram och tillbaka jättelänge men till slut bestämde jag mig för att vara med på kvällens träningstävling med Ila. Anledningen till att jag velade var ju för att vi inte hunnit träna så mycket seriöst sen hennes skada och vila, men oj vad glad jag är över att vi var med!

Det gick inte speciellt bra, verkligen inte. Några moment (platsen och tandvisningen) gick ungefär som förväntat. Jag valde att stanna hos henne i platsen då hon blev väldigt orolig av de andra hundarna och tandvisningen gjorde vi till en mysig liten stund där domaren bara kom och gav godis och klappade.

Överlag var hon en aning uppstressad och jag lyckades inte få henne att fokusera ordentligt. Det märktes under i princip alla moment. Själva tävlingssituationen är ju lite speciell och detta måste vi verkligen träna mer på!

Det blev många missar till följd av att vi inte kunde koppla av och jobba som vanligt; dålig position, dålig koncentration, flera dubbelkommandon och så den lilla chocken när hon reste sig efter att jag lämnat henne inför inkallningen ;)

Poängen blev enligt följande: